Yrkeshögskolans program- Rätt utbildning i rätt tid

Sju av tio studerande tar examen och nio av tio studerande har jobb ett år efter att utbildningen avslutats. Medianåldern för de studerande är 31 år, och de flesta har jobbat några år eller studerat på högskolan tidigare.

Yrkeshögskolan är en eftergymnasial utbildningsform med syfte att täcka arbetslivets behov. Arbetslivet medverkar aktivt i utbildningarna på olika sätt. Man deltar i utbildningens ledningsgrupp, bidrar med föreläsare, medverkar i projekt eller erbjuder LIA-platser. Innehållet i utbildningarna utvecklas i takt med att arbetslivets krav förändras.

Program är yrkeshögskoleutbildningar som är minst 100 poäng och som ska leda till en tydlig yrkesroll. Programmen kombinerar teoretiska studier med arbetsplatsförlagda kurser som kallas Lärande i arbete, LIA. De som driver en utbildning kallas för utbildningsanordnare och kan vara privata utbildningsföretag, kommuner, statliga myndigheter, landsting eller högskolor.

Myndigheten för yrkeshögskolan har i uppdrag att besluta vilka utbildningar som ska ingå i yrkeshögskolan. En tydlig regional efterfrågan på aktuell yrkesroll/kompetens är av stor betydelse för beviljande. Lika viktigt är att tydligt påvisa arbetslivets medverkan i utbildningen.

MYH har tillsynsansvar och uppdrag att granska utbildningars kvalitet, framställa statistik och följa upp utbildningars resultat.

Snabbfakta

15 olika utbildningsområden. hundratals olika yrkesinriktningar

Alla utbildningar berättigar till studiemedel från CSN

Mer än 50% av de som får jobb efter examen får det på en arbetsplats där de gjort LIA

Varje utbildning har en ledningsgrupp med ett övergripande ansvar för att utbildningens mål uppfylls

Ansökningåret

För att en yrkeshögskoleutbildning ska kunna beviljas krävs det att ett antal kriterier är uppfyllda. Om utbildningen och den sökande följer kraven i lag och förordning, exempelvis att utbildningen är eftergymnasial och att anordnaren har kompetens för att anordna utbildning inom aktuellt yrkesområde, fortsätter sedan bedömningen.

MYH prioriterar de ansökningar som i högre grad visar att utbildningen:

Vid fördelningen ska även resultat från genomförd tillsyn, kvalitetsgranskning och uppföljning beaktas.

Beslutsunderlag till MYH:s ansökans- och bedömningsprocesser:
Tidplan ansökningsomgången 2026
21 oktober 2025

Arbetslivets medverkan (avsiktsförklaringar) för ansökan om yrkeshögskoleutbildning med och utan statsbidrag öppnar.

December 2025

I regleringsbrevet står det bland annat vad MYH ska göra under året, vilka mål som ska uppnås och hur mycket pengar de har till sitt förfogande.

13 januari

Beslut meddelas om att bedriva program (YH-utbildning från 100 poäng) med statsbidrag.

14 april 2026

Ansökan om att bedriva yrkeshögskoleutbildning med och utan statsbidrag öppnar. Bedömningshandboken uppdateras inför varje ansökningsomgång och fastställs när ansökan öppnar

9 juni 2026

Ansökan om att bedriva yrkeshögskoleutbildning med och utan statsbidrag stänger.

Januari 2027

Beslut om att bedriva yrkeshögskoleutbildning med statsbidrag meddelas.

Vad är egentligen yh?

Yrkeshögskoleutbildningar, även kallat YH-utbildningar, uppstår av att det finns ett behov på arbetsmarknaden och de bedrivs i ett nära samarbete med näringslivet. De flesta utbildningarna är mellan ett till tre år långa och de är kostnadsfria samt ger studiemedel från Centrala Studiestödsnämnden, CSN. De flesta utbildningarna består till en tredjedel av praktik som kallas för Lärande i arbete (LIA).